Framtidsplaner

Fotograf Kristina Westring

Hej!

Tiden springer i väg. Tanken med bloggen var att det skull vara lite tätare mellan uppdateringarna, det ska vi försöka bli bättre på. Ni vet väl att ni också kan följa oss på Facebook? Ni hittar länk längst ner på sidan.

Sedan sist har det hänt en del.

– Vi har haft en vecka semester, en försenad bröllopsresa (gifte oss i maj). Vi styrde kosan mot Rhodos i Grekland. Åt gott, sov mycket, laddade batterier och planerade framtiden. Vi hyrde bil och såg oss om i bergsbyar, badade ensamma på milslånga stränder och njöt. Andreas hade aldrig varit helt ledig så länge som en vecka i hela sitt liv. Jag var lite orolig för att han skulle klättra på väggarna innan första dagen var slut, men det gick bra. Han har förmågan att bara vara också, vilket nog är en bra egenskap om man ska hålla livet ut, utan att gå in i väggen.  Jag brukar inte ha några problem att bara vara, är faktiskt lite av en latmask ibland…

DSC_0565
Anthony Quinn Bay, döpt efter skådespelaren från filmen Kanonerna på Navarone, som spelades in där.
DSC_0510
Akropolis i Lindos

– Vi har planerat lite för gårdens framtid. Planen är att någon gång öppna en egen liten gårdsbutik med försäljning av kött, ägg, egenodlade grönsaker/potatis vid säsong och ev. en liten cafédel. Eventuellt också lite inredningsprylar, om det får plats. Det är mycket som måste göras innan vi kommer så långt! Det är bara ett projekt bland många andra på gården. Idéerna är det inte brist på, det gäller bara att våga satsa. Vi ska växa, men vi ska göra det långsamt. Det är vårt motto. Vi hoppas att vi ska kunna få snurr på det.  Att folk ska hitta hit och även vilja återvända fler gånger. Det är både spännande och läskigt att ta steget att våga satsa på något nytt och kasta sig ut i en ny värld.

– Vi har haft besök av en lokal fotograf som heter Kristina Westring. Hon frågade om kunde tänka oss att vara med på någon bild i en kommande utställning, och vi tackade ja. Som tack fick vi några av de fina bilderna från hennes fotografering.  Det regnade mycket och var dimmigt den morgonen, det blev himla fint på bild. Den 4-6 december är hon med i en utställning på Konsthallen i Västervik. Folk och fä, heter utställningen, där 3 bildskapare tolkar begreppet ”folk och fä”. Kristina kommer ha med 1-2 bilder från Dynestad (totalt har hon ca 15 bilder från andra ställen runtom i Tjust).

Foto Kristina Westring
Foto Kristina Westring

Önskar er alla en fortsatt trevlig tisdag!

Min spenderas i ’sjuksoffa’ med otaliga förpackningar näsdukar, halstabletter och varmt the.

/Linda

Continue Reading

Sonja

DSC_0378

Sonja är en båt som familjen Dynestad delar med en annan familj. I år och förra året har hon fått guppa i vågorna på Långsjön. Nästa år kanske hon får lägga till i Östersjön, vi får se. Fin är hon i alla fall. När man hör ljudet från motorn och ser henne komma i sakta mak över sjön svävar tankarna snart iväg  till salta stänk, solvarma klippor, fiskenät, skärgård och kanske västkusten. Sonja är en trendbrytare och det finns mig veterligen ingen annan av hennes slag i Långsjön.

Ikväll har Sonja fått komma upp på torra land för att vila över vintern. Hösten gör sig mer och mer påmind. Det var varmt i vattnet fortfarande, så lille W, 4 år, tog sig ett snabbt kvällsdopp – han hade pratat om att bada sedan han kom hem från dagis. Han har också pratat en hel del om bajs. Och kiss. Härlig ålder när allt är bajs. Eller prutt. Eller kiss. Men mest bajs.

Höstfärgerna framträder allt mer
Höstfärgerna framträder allt mer

DSC_0421

 

Nu börjar de skymma och vad passar bättre än att kura upp sig i soffan när regnet hänger i luften och det är mörkt utanför fönstren.

Trevlig kväll!

 

Continue Reading

Höstkänningar

Melonfika och skvallerpaus i hönsgården.

Hittade en lite övermogen vattenmelon i kylskåpet idag som vi inte hunnit äta upp. Den blir lite sådär mjölig ni vet, även om den egentligen inte är dålig. Det känns verkligen trist att slänga mat, så melonen fick bli eftermiddagsfika för hönsen. Var lite tveksam om det skulle gå hem, men det gjorde det. Det blev huggsexa om melonbitarna, men det räckte nog till alla – det var trots allt en hel melon.

I dag har det tröskats färdigt och imorgon ska det lastas halmbalar av det som blir över när man tröskat spannmålen. Spannmålen blir foder till gårdens djur i vinter. Eftersom vi är KRAV-certifierade måste allt djurfoder givetvis vara ekologiskt, och det är dyrt att köpa in så därför odlar man eget. Det känns skönt att det är färdigtröskat eftersom det ser ut att bli en del regn nästa vecka.  Det gäller att hålla koll på väderprognoserna. Det inger även en lite olustig känsla av att det nu faktiskt är höst. På riktigt. Redan. VART TOG SOMMAREN VÄGEN?

Ha en trevlig lördag gott folk – här ska det skålas och tuggas på kräftstjärtar, klor och andra kräftiga kroppsdelar.

/Linda

Continue Reading

Invigning av Dynestadbloggen

DSC_0338

Välkomna hit! Ny hemsida som dessutom ska fungera som blogg. Kommer bli bättre när webbredaktören (jag) lär mig hur man skapar en hemsida. Svårare än jag föreställt mig. Som tekniskt efterbliven får man klia sig i huvudet ganska ofta och långa stunder för att göra en hemsida i WordPress, det vet jag nu.

Ännu en arbetsvecka på våra ’vanliga’ jobb har flugit förbi. Livet på gården och allt vad det innebär är vår fritid.  Inte sällan får vi frågan -”Hur orkar ni jobba heltid och utöver det driva en gård?”. Äh vadå, tänker vi, det är ju roligt! Visst kan det vara kämpigt ibland men allt fantastiskt med det här livet väger upp det som kan känns tufft ibland. Mannen i huset är uppväxt med bondgårdslivet och har drivit egen gård i många år nu. Han har dessutom jobbat inom lantbruket hela sitt vuxna liv. Frun i huset (dvs. jag) är fortfarande novis inom det mesta rörande bondelivet men har äntligen hittat hem . Bott i stan ganska många år. Var rädd för i stort sett alla djur utom katter och små hundar när jag kom hit och kunde absolut inte tänka mig ett liv på en bondgård. Det har ändrats (korna och framförallt tjuren skrämmer mig dock fortfarande).

Undrar varför jag alltid varit lite skeptiskt mot ett liv på landet? Ibland är det mycket koskit, lera, allmän skitlukt, djur som blir sjuka och dystra dagar – men oftast bjuds man på fantastiska vyer, dofter av nyslaget hö, ljudet av kacklande höns och tuppar, svala dopp i Långsjön, lurviga fina djur och många stunder av innerlig lycka av att bara finnas till, just här och just nu. Tur att man vågar slänga sig i det okända ibland.

Här på bloggen kommer ni genom ord och bild att kunna följa livet på gården, alla årstider.

I morgon ska det dukas upp till kräftskiva på gården. I skrivande stund hör jag musik från festlokalen där förberedelserna pågår för fullt. Bäst att jag skyndar ner och hjälper till.

Önskar er alla en magnifik fredagskväll!

/Linda

 

 

Continue Reading