How to find Ukrainian Women Marriage Video clips

Getting married meant for UKraine women can be quite difficult, since it requires full approval from both the husband and the bride’s family. Marital relationship in the Ukraine needs the bride to be at least eighteen years of age, as well as the soon-to-be husband being at least twenty-one years old. Most marriage ceremonies in the Ukraine do not last for a lifetime, but rather a few days. Normally the wedding is arranged by the groups and relatives of both individuals. In some cases it is all specified through acquaintances or godparents.

A typical Ukraine women online video displays how the wedding is executed, the planning belonging to the event, the gifts given by the families of the groom and bride, and the actual wedding ceremony itself. Other movies will provide the between every couple, their particular parents and also other relatives, and present some biographical particulars on the new bride and groom. A few also talk about how to find a good wedding ceremony planner in Kiev.

There are three steps involved in getting a wedding in Ukraine. Initial, the individuals arrange for the night out and venue. Usually this is arranged through the bride’s home. Next the companions discuss the amount of guests for being invited towards the wedding. And ultimately, the date and time of our wedding ceremony is placed. Most bridesmaids and groomsmen help with the arrangements.

Some of the most popular codecs of the Ukraine women video tutorials are noted in a large hall or in a restaurant. They also sometimes record within a church or in a park. These are generally all locations that are usually completely furnished. Most of the time, the families arrange every thing before the marriage ceremony takes place, including the decorations, food, the music, and the costumes in the characters in the ceremony. The use of a videographer performs an important function here.

The family of the bride and groom commonly films the wedding ceremony in their own house. In this way, the family is capable of review the marriage online video later on. Occasionally, the bride and groom’s families let other people to participate in or review the wedding video. This includes participants of the crowd who wish to discuss virtually any aspect of the ceremony, and also people from your guests whom wished to throw the event pertaining to the intentions of making a movie.

You can see there is no specialized format involved with recording these types of videos pertaining to the purposes of offering to the star of the wedding and groom’s the entire family. These are generally very simple affairs, pros and cons of marrying a ukrainian woman however the quality of this images and content http://plakat-blokm.blogspot.com/ have changed over time. The present day’s cameras will be better, as well as the quality for the images captured by the cameras are. This means that you don’t need to rely on a videographer via overseas to provide you with access to these types of wedding video tutorials if you don’t want to.

Continue Reading

Sommaren kom, och vände om

DSC_0074

Ett gulligt gäng med kalvar solade sig häromdagen. Snart är det dags att flytta kvigorna till sin sommarvistelse i skärgården. De ska beta på Idö utanför Västervik i sommar. Det börjar dra i hop sig och bli dags att planera transport med bil och sedan flytande pråm över till ön. Spännande! Och vi hoppas att tjejerna ska sköta sig fint i sommar och vara snälla mot ö-bor och sommargäster 🙂

Efter somriga dagar med bad i sjön, sena grillkvällar och sol kom äntligen regnet till oss i förrgår. Igår och idag är det ganska vackert väder igen, om än lite kyligt. Det kunde gärna kommit lite mer regn men en får vara glad för det som kom. Växterna och odlingar fullkomligt sög åt sig av regnet och jag tyckte att gräsmattan hade växt en halv decimeter bara över en natt. Ogräset också, tyvärr. Det växte mest, som vanligt. Det blåste tyvärr som attan också och vår mysiga paviljong blåste sönder totalt, sorgligt nog. Vi som var så noga och såg till att den var förankrad i golvet med flera skruvar, men det hjälpte visst föga när vinden grep tag i konstruktionen. Vi älskade verkligen att sitta där och äta och umgås.

 

En salig röra av diverse paviljongdelar förstörda av kraftiga vindar.
En salig röra av diverse paviljongdelar förstörda av kraftiga vindar (samt ett finger framför linsen i högra hörnet…) 👎🏻

Djuren som  jag gillar allra minst här på gården vaknade till liv så fort regnet kom också. De bruna och slemmiga ”mördarsniglarna” som äter upp i stort sett ALLT. Vi ska prova att sätta upp ett el-fårnät runt grönsaksodlingen och se om de håller sig på sin sida. Förra året såg aldrig skymten av min bladsallat. Återkommer senare med rapport om det fungerade.

/Linda

 

Continue Reading

Den blomstertid nu kommer…

DSC_0080

Blomstertid! Överallt blommar körsbärsträden. Det är lite som att befinna sig mitt i en Astrid Lindgensaga. Det är banne mig lite svårt att tro att vi bara är i början av maj ännu. Termometern visar just nu på 24,4 grader i skuggan och årets första dopp i Långsjön avklarades häromdagen. Rekordtidigt. 2014 var maj fantastiskt fin och varm och då var vi också tidiga med att hoppa i plurret, men ändå inte så här tidiga! I sjön var det förvisso inga 24 grader utan snarare runt 16 grader. Lite för kallt tycker nog jag. Snabbt i och snabbt upp igen. Minst sagt uppfriskande!

Lamm
Lammen håller sig gärna i skuggan i värmen.

Innan vi badade hade vi satt årets potatis i jorden. 200 kg av sorten Maestro, som ska lämpa sig bra för ekoodling. Vi lånade en potatissättare av grannen, troligtvis tillverkad någon gång i tidens begynnelse 🙂 Trots att man fick lite ont i baken dagen efter var det en himla bra manick. De tog inga tider att få ner potatisen i jorden. Svärfar Uno körde och vi andra satt på stolarna där bak och plockade i potatisarna en och en i en snurra som liksom puttade ner potatisarna så att de hamnade ner i jorden. Några manicker baktill plöjde sedan igen fåran och kupade upp jorden runt potatisarna.

Ferguson 135
Gamla ”Feggan” fick dra potatissättaren. W fick sitta i knät när vi körde och kolla så att vi inte la i mer än en potatis i varje fack.
Potatis
Långa rader med potatis blev det.
Ko
En stunds ”ko-snack” hanns med på väg tillbaka från potatisåkern.

Nu är det mesta förutom sockermajs och prydnadspumpor sått. De får vänta någon vecka till. Hur härligt det än må vara med sommarvärme och soliga dagar önskar jag mig faktiskt en regnperiod nu. Det skulle verkligen behövas, för attans vad det börjar bli torrt i markerna.

Kanske ska svänga mina lurviga några varv runt i en regndans till kvällen.

Ha det gott!

/Linda

Continue Reading

Fårsläpp

DSC_0139

Äntligen har det slutat snöa, hagla och regna mellan solglimtarna. Nu känns det som våren är här på riktigt. Nytvättade lakan hänger på tork ute i solen, björkarna har musöron och sist men inte minst…Fåren och lammen är äntligen ute!

Zera var supertaggad för att hjälpa till att hålla ordning på fåren.
Zera var supertaggad för att hjälpa till att släppa ut fåren.

Fåren och lammen fick åka traktorvagn ner till betesmarkerna vid sjön. Det är smidigast eftersom lammen inte riktigt ”lärt” sig att bli vallade av Zera ännu och de springer lätt iväg åt fel håll. Med vagnen gick allt som på räls.

Vy över fårhagen, en av dem.
Vy över fårhagen, en av dem. Visst är det vackert!
Gott gräs.
De hann knappt av hoppa av vagnen innan de började gnaga på gott gräs. Efter en hel vinter med ensilage tror jag att färskt gräs smakar ljuvligt gott för våra finsmakare till får.
När det var dags för kvällsmat (krossat spannmål) fick de bråttom. De är helt tokiga i det!
När det var dags för kvällsmat (krossat spannmål) fick de bråttom. Måste vara som godis, de är helt tokiga i det!
Zera njuter av att det är vår och mer arbete i sikte. Vintern är långtråkig när man är en vallhund som älskar att jobba.
Zera njuter av att det är vår och mer arbete i sikte för henne. Vintern är så lång och så tråkig när man är en vallhund som älskar att jobba.

IMG_6767

Våra sex gulliga napplamm går nedanför vår trädgård nu och betar och gör det snyggt. Än så länge får de lammnäring i nappflaska två gånger per dag, sen när de klarar sig utan det ska de få ansluta till den övriga flocken nere vid sjön. Det är så mysigt med små vita ulltussar utanför köksfönstret. Har suttit och gosat med dem och kliat dem bakom öronen en lång stund i dag på morgonen. Det är svårt att slita sig därifrån!

Utsikt från köksfönstret för en kvart sedan. Några bråkar med trädgårdsslangen och några gnagar ogräs i det gamla trädgårdslandet.
Utsikt från köksfönstret för en kvart sedan. Några bråkar med trädgårdsslangen och några gnagar ogräs i det gamla trädgårdslandet.
Gosar med Superdupertutten, som lade sig bredvid mig i morse. Om jag slutade klia och klappa honom puffade han mig med huvudet.
Gosar med Superdupertutten, som lade sig bredvid mig i morse. Om jag slutade klia och klappa honom puffade han mig med huvudet. Han börjar bli en stor bagge nu, men kelig är han fortfarande.

Trevlig måndag!

/Linda

Continue Reading

Vårt lilla paradis på jorden

IMG_6691

Här bor vi. Ett ganska litet hus med fyra rum och kök, men det räcker gott åt oss. Huset är byggt i början av 1900-talet, ca 1905 tror jag. Huset bredvid, ”Lillstugan” som vi kallar det är byggt någon gång på 1700-talet. Från början var det det statliga Domänverket som ägde gårdarna häromkring och arrenderade ut hus och mark till lantbrukarna, till viss del ända fram till någons gång på 80-talet, tror jag. På 50-talet rustade Domänverket upp gårdarna och byggde bland annat ett hus som inhyste en gemensam tvättstuga och kylrum för gårdarnas mjölk.

Fin utsikt från köket över landskapet och grannarnas hus.
Fin utsikt från köket över landskapet och grannarnas hus. Just den morgonen var det så vacker frost på träden.

På Dynestad Gård var det tidigare fyra gårdar som delade på ladugårdsbyggnaderna. Det var alltså inte många djur per gård på den tiden, och ändå klarade de sig. De odlade mycket och var till stor del självförsörjande. Odlade potatis, grönsaker, bär och frukt. Hade någon gris man slaktade till jul. Odlade lin och tillverkade eget tyg. I dag är det andra bullar. Maten har aldrig varit så billig i relation till dagens inkomster, ändå läste jag att vi lägger vi 25 procent av våra totala matkostnader på snacks, godis, läsk. Vi konsumerar otroligt mycket, av allt. När man försöker att inte konsumera så mycket märker man snart att det inte går åt så mycket pengar längre. Stenhård konkurrens från import gör att det inte är så lätt att leva på lantbruk idag. Vi lever inte heller helt på gården, till stor del är det vår ”fritidssysselsättning”. Det är roligt och givande på alla sätt, annars hade man ju inte gjort detta. Tanken är att vi båda ska kunna jobba deltid borta för att skapa en hållbar arbetssituation hemma, man behöver kunna vara lite ledig ibland också.

Betesmarkerna som vätter ner mot den anlagda dammen, som rinner vidare ner i Långsjön.
Betesmarkerna som vätter ner mot den anlagda dammen, som rinner vidare ner i Långsjön.

När jag ändå är inne och tassar på området med matpriser kan jag väl passa på att ”gnälla” lite till. Jag skulle önska att det var konkurrens på lika villkor för en mer rättvis marknad för Sverige lantbrukare. Ett exempel är våra svenska djurskyddsregler (som jag givetvis förespråkar) som ofta är långt strängare än utomlands. Men ändå är det okej att importera kött från andra länder där dessa djurskyddsregler inte gäller?! Det signalerar ju enbart att det är okej att äta kött producerat med sämre förhållanden för djuren, så länge de inte sker här i Sverige. Not on my backyard. Jag tycker att det är helt galet med sådan dubbelmoral och jag tycker att, eftersom vi har djurskyddsregler ska även allt kött som importeras leva upp till dessa. Jag anser också att offentlig sektor, det vill säga stat, kommuner och landsting, ska ta sitt ansvar och föregå med gott exempel och köpa svenskt i den mån det är möjligt att få tag på varor som produceras i landet. Stat, kommuner och landsting köpte livsmedel och måltidstjänster för tio miljarder kronor 2013, det är mycket pengar. Undrar hur stor andel som kunde varit svenskt men istället var utländskt…?

Jag läste något kul för ett tag sedan. Visste ni att bonde det trendigaste yrket just nu enligt trendanalysföretaget Kairos Future. Vi har nog aldrig känt oss särskilt trendiga på något sätt, men nu kanske vi är det då? Tänk att man skulle behöva bli bonde för att bli trendig! 🙂

Trevlig tisdag!

/Linda

Continue Reading

♥ Rostiga ting ♥

Pimping my ride

Jag älskar den gamla rostiga cykeln vi har, så den har fått sin hedersplats vid en av ladugårdarna utanför vår lilla ”Äggbod”. Den pryds med lite olika saker beroende på årstid, för tillfället en ampel med penséer. I vintras med granris och i höstas med röda äpplen. Någon liten halmbal brukar ligga intill den också. Rostigt, ruffigt och slitet gifter sig fint med skirt och vackert, t.ex. blommor. Tycker jag. Det finns säkert många som tycker att det är himla fult också.

Ibland går jag på upptäcksfärd i gamla skrothögar jag hittar på gården. Har hittat hittat cykeln, ett jätterostigt verkstadsbord, mjölkkrukor, gamla armeringsmattor och en grislampa som skulle till soptippen. Vissa saker är kanske mindre lyckade projekt, men en del av dem är jag riktigt nöjd med.

Rostiga verkstadsbordet fick bli ett blomsterbord utanför huset.
Rostiga verkstadsbordet fick bli ett blomsterbord utanför huset.
Gallret på lampan fick förbli rostigt.
”Grislampan” fyller nu sin funktion som belysning över soffbordet. Lampan fick lite ny färg och en ny lampsladd, men gallret på lampan fick förbli rostigt.

 

”One mans trash is another mans treasure.”

…Sa någon klok människa, någon gång.

 

Trevlig helg kära läsare!

/Skrotnissen på Dynestad Gård

Continue Reading

Vacker onsdagkväll

Vårskutt

Enligt tradition sedan årskiftet ungefär har vi ätit onsdagsmiddag med grannarna (svärfar och Andreas lillebror). I dag var det vår tur att bjuda på middag och det blev en riktig klassiker – raggmunk och fläsk med rårörda lingon. Finns bara ett ord som kan sammanfatta dagen middag: paltkoma! Tur att vi behövde gå ut och utfodra djuren så vi fick lite rörelse innan läggdags. En fin och klar kväll med fullmåne. Kossorna såg ut att trivas bra i sin hage och ännu bättre när de fick påfyllning av ensilage. När man ropar på ”kossera kossera” kommer de springandes i en jäkla fart, hela högen. Om det börjar bli dåligt med mat märker man det utan att ens titta närmare. Kossorna protesterar nämligen med höga och ljudliga muuu-anden om maten tagit slut.

En av kvigorna.

Ännu en kviga.

DSC_0528

Fåren får mat morgon och kväll, och flasklammen likaså. Det är underhållande att stå och titta på lammen när de leker på ladugårdsplanen och inne i fårstallet. De håller igång sent på kvällarna. Mörkret verkar inte hindra dem alls. Det är full fart nästan hela tiden. Vissa stunder mitt på dagen är det väldigt lugnt. Alla har liksom synkat sig och har en gemensam siesta runt lunch.

Lammen smakar och gnagar på det mesta.
Lammen smakar och gnagar på det mesta, och deras tänder är ganska vassa så man får vara lite försiktig med sina fingrar och nagelband nu.

DSC_0613

DSC_0599

Trevlig kväll!

/Linda

Continue Reading

Premiär för rabarber

Smulpaj med rabarber.

Rabarbern har äntligen börjat växa. Jag lyckades hitta några rabarberstjälkar som var tillräckligt stora för att göra en smulpaj. Ack så gott! Till pajen vispade jag ihop en så kallad råkräm på äggulor (från gårdens höns), ekologiskt vaniljpulver, strösocker och vispgrädde. Mumsfillibabba. Gick fasligt snabbt att göra och blev mycket godare än köpt vaniljsås.

När jag ändå höll på bakade jag lite bröd också. Kan tillägga att jag inte bakar särskilt ofta, så när bagarlusten infann sig var det lika bra att ta tillfället i akt, tänkte jag. Gjorde en ny variant av ett favoritrecept. Grundreceptet innehåller bara vetemjöl, jäst, honung, salt, vatten och en skvätt mjölk. Bytte nu ut hälften av vetemjölet mot rågsikt och kli. Det blev lite grövre, men lika gott. Piffade till med pumpakärnor och solrosfrön på toppen.

Assistenten är en riktig trotjänare, ovärderlig maskin.
Assistenten är en riktig trotjänare.

 

Pumpa-pimpade bröd.
Pumpa-pimpade bröd.

/Linda

Continue Reading

Livet som gårdskatt…

Kakan, näst yngst i kattligan. Har snart 5 år på nacken.

Kakan, näst yngst i kattligan. Har snart 5 år på nacken.

Kissen är ca 13-14 år och har troget hängt med sin husse Andreas under lång tid nu.
Kissen är ca 13-14 år och har troget hängt med sin husse Andreas under lång tid nu. I övrigt en mycket bekväm herre som gärna vilar i soffan större delen av dygnet, en flitig tiggare vid matbordet som äter nästan ALLT, men gärna inte kattmat. Om han hade kunnat prata hade han nog varit som Findus i böckerna om gubben Pettson.

Livet som katt består av att sova, sova, äta, tvätta sig och jaga råttor och fåglar av olika slag när andan faller på. Våra vita soffor har vi fått klä in i allehanda fårskinn och gamla filtar. De pryds annars av leriga tassavtryck överallt, förutom allt katthår förstås. Ändå kan man inte annat än älska dem. Det håller ordning på råttorna och det är få saker här i livet som slår känslan av att att ha en spinnande och hjärtevärmande katt på magen när man ligger i soffan på kvällen. Det suddar liksom bort deras andra mindre ”mysiga” sidor som t.ex. att de kommer och trampar på en när man sover som allra bäst, väcker en mitt i natten för att de vill gå ut, leker med vardagsrumsmattan så att den har börjat fransa sig i kanterna, sitter i diskhon när vi inte ser och så vidare. När vi hade målat den nya trappan ner till tvättstugan, var Elsa inte sen med att testa trappan just då, innan färgen fått en tillstymmelse till chans att torka till…

De lämnar sin spår, men färgen gick att få bort. På både golv och katt.
De lämnar sin spår, men färgen gick att få bort. På både det nya golvet och katten Elsa.
Elsa gillar att hålla utkik.
Elsa är ca 6 år, ger ofta lite ”morskt” intryck, har fått tre kullar med fina kattungar men är nu ”fixad” för att inte få fler, har superlånga morrhår och gillar att hålla utkik.

Som man brukar säga: ”Ett hem utan katt är inte ett hem”. Håller med ♥

/Linda 

Continue Reading

Återbruk i trädgården

Projekt återbruk av gammal studsmatta.

Ett av projekten i trädgården just nu är ett riktigt återbruksprojekt! Vi hade en gammal rostig studsmatta med många år på nacken som låg och väntade på att åka till soptippen.  För något år sedan gjorde min mamma en toppenbra grej av deras gamla studsmatta och nu snodde jag den briljanta idéen. Det ska bli en örtagård!

Jag la studsmattan uppochner med den svarta ”hoppmattan” i botten – fungerar toppen som markduk. Sedan la jag naturstenar runt stålramen både invändigt och utvändigt på studsmattan i två rader ungefär, för att få lagom höjd på det som senare blir själva odlingsytan. Fyllde på med grus som blivit över i mitten av den gamla mattan och jord mellan stenmurarna. Några kantstenar som blev över från ett annat projekt fick bli trampstenar och två gamla latrintunnor jag köpt på en köp och sälj- sida på Facebook fungerar som krukor för murgröna jag grävde upp ur en annan rabatt där de inte riktigt trivdes. Jag visste inte att tunnorna var latrintunnor förrän min svärfar en dag undrade varför de stod latrintunnor på uppfarten. Älskar dem trots att de har ”mycket skit i bagaget”. De är sådär lagom slitna och skavda på grön färg, kommer bli så fint när allt börjar växa frodas i och utanför tunnorna.

I dag satte jag upp några gamla rostiga armeringsjärn och två gamla staketsektioner i trä som växtstöd för murgröna, ljust rosa klätterrosor och vita klematis. Har tyvärr ingen bild slutresultatet just nu, men återkommer med det en annan gång. Örtagården är inte inte helt komplett ännu och saknar ännu många kryddväxter, det ska fyllas på varefter det blir lite mildare på nätterna.

Ser fram emot att sitta på en sten i mitten av min örtagård i sommar med en kopp kaffe och dofta på lavendel i surret av bin och humlor.

Trevlig lördag!

/Linda

Continue Reading